paivi

Vaknar abrupt till att hela varlden verkar ha kommit igang. Nagon sjunger, tuppen gal, Constantine klamrar i koket, nagon sopar pa garden. Klockan ar 6.00 och solen har precis sant ivag sina forsta stralar och fatt alla aktiva. Utom mig. Jag stannar kvar i sangen och njuter av alla ljud, drar in den sa typiska afrikanska morgonluften av oppen eld och fukt i den heta luften.
   Pa terassen sitter en gammal man, en av Scholas anstallda, vars fru har dott for en manad sedan. Han ar har for att radfraga Schola. I praktiska och ekonomiska arenden, tror vi. Men nej da. Denna man har hittat en ung kvinna ( han ar drygt 70 ar och denna nya kvinna ar 36) och han vill gifta sig med denna kvinna, men han vet inte hur han skall beratta om detta for sina barn, som alla ar aldre an den tilltankta styvmodern. Han ber Schola, i egenskap av hans chef, att ta denna diskussion med hans barn. Schola ar full i skratt och samtidigt fortvivlad hur hon skall framfora detta.
  Sondag ar gudstjanstdag och vi aker ivag till den katolska kyrkan i centrum. En mycket enkel byggnad i tegel med tak av korrugerat plat. Ingenting utifran tyder pa att detta ar en kyrka. Vi valde att ga pa den gudstjanst som halls pa kinyarwanda. Jag visste att hon hellre gick pa den an den engelska och sjalv tyckte jag det lat intressant. Det blev en fin stund (stund = 2 timmar) med tid att, tanka, reflektera over detta fina land med dess vanliga (las snalla, det blir fel utan prickar). Jag kunde rakna till en 400-500 manniskor, kanske mera eftersom jag inte sag bakom mig. Jag var den enda vita manniskan, men tror inte att nagon brydde sig sa mycket om detta.
  Resten av dagen lopte som en vanlig sondag, vi at en lang lunch (stekta matbananer, auberginerora, stekt kott, sma sota bananer och ananas), folk kom pa besok (det ar alltid nagon som kommer och gar har), vi tog en lang promenad, kulle upp och kulle ner och val hemma efter det plotsliga och intensiva morkret ringde vi Marianne for att gora planer och pratade och planerade tills kvallen blev sen och det var dags for nattens vila.

P.S. Tack alla ni som sander sma kommentarer pa denna blogg. Hur korta de an ar, ar de sa vardefulla for mig.